...Double nature.

...Känner mig som en fucking double nature just nu. Det går nog över men i skrivande stund:
-Åh-hå. I wanna be bad. In a good way so to speak.


Good thoughts, good thoughts.... Tomorrow;)

Weekend!

Fan så skönt. Äntligen helg!
Lite trist känns det att jag inte ska festa ngt, men vafaan. Bättre o spara sig till lönehelg nästa, vad man nu ska göra då... Men ngt finns det väl alltid:)

Nu har jag jobbat till 22, så ikväll blir ingen action för min del. Tagit mig ett glas vin and I am dying for some candy!
Förbannar mig själv för att jag inte gömt undan ngt godis, eller bara har ngt hemma.
Ge mig choklad av ngt slag, tack!

Äsch, får väl ta det imorgon... Ska iväg o mysa lite hos Linda&Magnus, se på film o mumsa lite snacks eller dylikt:)
Mycket trevligt!

På söndag drar jag iväg till broa o hänger. Ska tydligen iväg på julmarknad på Frövifors, alltså jobbet mitt. Vill egentligen inte men lovat morsan att jag skulle skjutsa dit henne om pappa inte kan/vill. O nu "kan" han väl inte... Fått ytterligare problem i o m sina förstörda ben så han får gå på penicillin o kan väl inte gå runt så mycket:(
Tur det inte var värre iaf.
Men iaf... Så blir det ju självfallet skogen o sedan relativt tidigt i säng då det är upp 04.15 för jobb måndag.
Så helgen lär kuta förbi i hysterisk fart som vanligt, men skitsamma... Jag har iaf helg denna vecka!:D

Kan säga att jag fick ingen av de fasta tjänsterna på mitt nuvarande jobb. Helt jävla stört. De har gått till folk utifrån. Hur jävla logiskt är det att ta in nya som behöver läras upp från grunden bara för att de säkert ser bättre ut på papper? Eller såklart... Känner ngn som bestämmer på bruket? Jävla skit stil - Fuckfaces.
Men jag har iaf blivit tillfrågad angående ytterligare ett vikariat som sträcker sig december ut, så det fick bli ett "Ja, tack" till det... Alltid ngt. O jag jobbar med bra folk. Då iaf. Nu har jag helt fel ski(f)tlag(ho ho:) o det gör så mycket:(
Men men... Bara att hålla ut:)
Undrar om jag ska lägga mig framför tvn en liten sväng... Men känns inge skoj när jag varken har frukt eller godis eller ngt skoj att äättaaaaaaaa:(
Får brumma iväg ngnstans o handla mums imorgon I guess:)
Trevlig helg på er!

...Yaaozzaaaa.

Vilken dag. Denna dag av nästan "freedom".
Gick av natthelgen imorse, o jag kan börja med att säga... Fy satan vad halt det var!
Tänkte att jag måste ha inbillat mig, men sen frågade morsan när hon ringde om jag tyckte det var halt imorse, så det måste ju tyda på att det sagts ngt om det.
Jag borde med veta då jag lyssnat på radio de flesta nätter nu, men men...
Jag var ute på halva vägen i svängen från Korsnäs, shit vad äckligt att vara så maktlös, även fast det bara var en "liten" glidning. Usch, var livrädd hela vägen in till stan, o bilar bakom mig körde om o körde precis som vanligt, hur vågar de?:o
Eller har de super-vinterdäck? Hur bra kan mina vara om jag glider direkt utan att köra asfort?
O detta är bara början, jag blir hemskt orolig när jag tänker på det faktumet:/

Iaf... Smartskallen jag hade tackat ja till att ta en tid på mvc 10.50 o i säng kom jag runt 07.30 ungefär. Det är egentligen ingen big deal, jag brukar aldrig ha problem att komma upp. Även fast det tar emot så kommer jag alltid upp... Men denna gång vaknade jag självfallet 10.40, alltså 10 minuter innan avtalad tid.
GEEEZ!
För fan vad jag avskyr den där lilla blackouten man får innan man fattar vad man ska ta sig till.
Bara upp o slänga på sig kläder, sno ihop skatboet till hår o dra iväg.
För tyvärr bor jag fortfarande så pass nära att möjligheten att hinna fanns, hade det varit lite längre hade det varit helt kört.
För jag har självfallet punka på cykeln, ja.
MORR
.
Jag tog till joggande, det är något jag inte brukar så det var vidrigt. Jobbigt, hemskt o allt därtill, men framåt kom jag ju. O dit hann jag i tid, sicken jävla tur!:)
Väl där såg jag att tröjan var ut o in o förstod att jag måste se ut som det vrak jag faktiskt var också. Men fuck that, jag är skiftare.
Vi behöver inte alltid ursäkter för att se ut som skit;)

O sen var det bara hem o sova i ngn timma till, sen upp på stan för apoteksbesök o frukthandlande(NÄHÄ?).
Jag strosade runt i ngn butik hit o dit o hann lagom hem o skulle precis dra mig iväg mot Linda för en kopp kaffe o lite häng... O då inser jag att jag minsann inte har allt jag köpt med mig hem. Gaah.
Ringde till apoteket och visst låg lite av mina betalda varor kvar där, tur det iofs. Skulle ju kunnat förlagt påsen ngn helt annanstans faktiskt.
Men då var det bara att ta vända nummer 2 upp på stan för att hämta skiten igen, vill inte behöva dra mig dit imorgon.
Jag kan tala om att skavsåren från joggingturen i helt fel skor började göra sig grymt påminda vid det här laget. Satan så det skavde.
När jag sedan kom hem blev det att svida om till foppatofflor o dra sig till Linda, haha. Tur hon bor så nära:) Hellre lite kalla fötter än helt skinnflådda:) Men o andra sidan ändrade jag ju på det där borta också.
Jag lyckades spilla ut min kopp med kokhett kaffe o det rann ned på foten o i väskan, ajaj.
Fantastisk dag, inte ett dugg klantig o stressig:)

Imorgon skall jag fara iväg till broa. Försöka hinna med en sväng i skogen, fira pappa lite i efterskott för farsdag som nyss var:)
Låna symaskinen osv osv... Ta det lugnt o mysa:) Onsdag är det jobb igen. Zzzzz.
Vill bara att dessa 8 kommande skift skall vara över så jag får byta skiftlag en kortis innan mitt vikariat går ut. Igen:(

Avskyr ovissheten om framtiden på företaget också. Jag tror väl kanske inte att jag blir kvar. Det mest logiska vore om jag blev det då jag redan är inne i det hela o kan en del, men har hört att logik är inget som det gås efter där borta. Hah, otur för mig, ja. Men den som lever får se.

Känner mig nästan lite pepp på helg. Egentligen var tanken att festa men jag funderar på att strunta i det. Helgen innan löning, känns som en dålig idé. Kan lika gärna vänta tills lönehelgen:)
Så jag kanske drar över till Linda&Magnus o glor på film.
Det är så mysigt med filmkväll, o då är det ju definitivt anledning att proppa i sig godis, o vem gillar inte godis?!:D
Vindruvor, lite lösviktsgodis o lite julmust på det? Nästan en liten dröm i sig det lilla scenariot!
O så är det ju trevligt sällskap, helg o förhoppningsvis ngn bra film.
Vardagslyx.
Aja, det är ju långt kvar tills helgen så det får funderas mer på sen:)

Men, gaah. Time where do you go?

Ja, jag undrar vart tiden tar vägen när den bara försvinner såhär?
Iofs jag hoppas att den gasar på ordentligt nu så jag blir av med nattjobb under helgen. Zzzzz.
Men i övrigt...

Jag är lite smådeppig över att missa Rockweekend, är ju så många vänner o bekanta som ska dit.
Jag skiter i alkoholen men jag vill träffa folk, mingla runt. Men men vad är väl en bal på slottet?
Det är överlevnad o arbetsmoral som får styra även denna gång.
Bara det att det känns som ljusår tills nästa stora grej som man verkligen kan se fram emot, vad är det? Metallsvenskan möjligen? I maj, ojoj...

Men jag är fortfarande så sugen på att bara hitta på massa. Träffa vänner, fika, promenera, ha filmkväll o allt där till.
Laga mat tillsammans, mysa eller bara ha en heldag o sedan dra ut tillsammans:)
Skulle inte heller ha ngt emot att börja umgås med fler människor, nya bekantskaper.

Det är faktiskt inte sådär überlätt att träffa nya vänner i vuxen ålder, iaf inte för min del anar jag.
Jag vet inte ens om jag verkligen försökt? Jag är ju dålig på att höra av mig t o m till de vänner jag har i dagsläget. Fy skäms på mig:( Jag vill men det blir bara inte av... Tiden rinner iväg o jag är en slappskalle.
Men iaf, träffar man nya ansikten blir det oftast nya bekanta, folk man träffar när man är ute o svirar osv. Visst är väl det trevligt!
Alla vill man ju inte ens bli närmare vänner med, o man behöver liksom inte bli det med alla.
Jag har fantastiska vänner som det är.
♥ ♥ ♥
Och även jättebra ytligt bekanta osv;D

Jag ska försöka styra upp den lediga tid jag har nu, till en början med lite promenader nu då. O det har jag redan startat med o planerat in... Men även försöka att inte låta tiden bara rinna förbi o inte umgås med vänner.
Det är mörkt o mysigt ute nu, men snart kommer kalla, små-otäcka men ack så vackra vintern med snön o allt som hör det hela till.
Som sagt vackert, men det hjälper inte alltid, man behöver ngt som piggar upp o lyser upp denna mörka tid.
O vad bättre än att börja spendera mer tid tillsammans med vänner?
Mys-deluxe:)
Jag hoppas att detta år blir mer uppstyrt vad det gäller just julbak, kanske julfika o sådant.
Jag får se till att det blir det jag om inte annat.

Det är ju det också... Jag vill göra så mycket. har massa små ideér, fragment av grejjer man skulle kunna göra... Men lyckas aldrig riktigt knåpa ihop det till en hel. Så lite mer fantasi skulle jag behöva skaka fram i denna tomma lilla burk till skalle jag har, men det kommer;)

...A little hope...

Har idag fått veta exakt hur jag ska jobba o det gick inte att peta in så mycket extra som de planerat, haha!
Lovely:)
Nu ska man ju vara nöjd med lite övertid för det tjänas bra på, men jag nöjer mig utan också. Har gjort mitt.
O jag vägrar jobba dubbelskift a'la 16h, så där sprack deras tankar. Mohaha!
Nu blir det väl en del ändå, men inte överdrivet. Jag är nöjd. Tack för det:)
Sen att jag såklart bara jobbar en helg denna månad o det är då "Rockweekend", självfallet... Men i skrivande stund gör det ingenting.

Jag fick nog av alkoholen i Sthlm i helgen.
Tanken var god, sällskapet var trevligt men varför åkte jag dit? Bara att tänak tillbaka får mig att känna "blä". Tråkiga jävla stad, kanske inte när det gäller shopping o annat smått o gott, men det där med att dra ut på "Rocks" med Sthlms-hårdrockarna? Nej du tack.
Det känns en aning overkill, jag kan ha fel... Men det ligger nästan lite i luften att många ska hävda sig. Visa hur jävla hardcore rockers de är, come on?
Visst en 20-åring hit eller dit, så är det väl. Men 30 o uppåt? Hah. Hm.
Det tar ett tag innan jag åker dit av samma anledning igen, I'll tell you that.

Så nu sitter jag här o planerar nystarten av mitt liv, hehe. Nej men typ. Lär väl inte hända, men shit vad saker o ting är lika o bara fortsätter i samma cirkel. SUCK.

...Live for the.... Future.

Helt fel inställning, I know.,
Man borde leva i nuet.
Det vill jag göra. Jag strävar definitivt efter att bli bättre på det. Jag har alltid varit en jävel på att leva i framtiden. Antingen tänka tillbaka eller leva framåt.
Det är något jag jobbar på, eller egentligen inte.... Men något jag vill börja jobba på.
Och jag ska... MEN jag tänker börja med att ta en liten paus ifrån det, eller OK då... Fortsätta ta en paus ifrån det då;)

Jag får väl helt enkelt vara så kliché att jag tar det vid nyår. Börjar året med inställningen att börja leva mer i nuet.
Fortsätta planera för en så bra o trevlig framtid som möjligt, men inte glömma bort tiden jag lever i just nu.
Dagen idag så att säga.
Perfekt, det blir en bra tid att börja. Jag hoppas att allt har löst sig då, eller fixat till sig så jag kan sluta vara så "besatt" av pengar o jobb. För det är precis vad jag känt mig som, o lite fortfarande faktiskt... Iaf jobbdelen.
Känns inte alls bra.
Det gör mig inte till den människan jag vill vara. Den jag vet att jag är.

Jag är typen som vill jobba för att leva - Inte leva för att jobba.
O så ska det bli... I framtiden;)

...Buh-bye!

Det är precis vad det känns som jag kan säga till resterande av november månad.
Buh-bye!
Jajamensann, ni har helt rätt!
Gnällkärringen Eriksson är igång igen;)

Jag har ju nu blivit beviljad vidare vikariat på Korsnäs, o nu blir det att maxa mina övertidstimmar som han så fint uttryckte det.
Min första tanke var :
-"Nähä, säger du det?"
Inte som om det finns sådär jätte många timmar kvar, enligt lag får man jobba max 200h övertid på ett år, jag har gjort 160 på 5 månader. Men det är typ "bara" 140 ngnting som räknas som det, blaha blaha.... Så minst 50h bli det nog extra i november, mer med alla utfyllnads timmar o gratisarna a'la 053, fina fisken!
Nej.
Men antar att man bara ska vara tacksam? Brukar ju heta så. Tacksamhet, den finns ska ni veta. Massvis, men man blir jävligt trött av att jobba arslet av sig bokstavligt talat, o egentligen har jag väl mer att säga till om men vill inte puscha för mycket nu innan jag vet om jag får stanna sen.
Intervjun gick bra idag, I think. Nog för att jag hysteri-babblade som bara jag kan göra, men jag tror iaf att mer än hälften jag sa kom ut relativt vettigt:)
Den som lever får se hur det blir nu.

Dagen har just innehållt intervju, men sen åkte jag o hämtade upp älskade systerdottern o så drog vi i ilfart mot Marieberg. Vi har yrt runt där så vi blev alldeles utmattade. O inte inhandlades det mycket heller, hittade inte extremt mycket intressant. Såklart. En tröja, 2 ringar, lite gott från bolaget o en hårklämma fick bli dagens fynd:)
O så bjussade jag Duddie på en palett med massa olika ögonfärger o så åt vi lunch.
Massa mys!
♥ ♥ ♥
Jag säger det säkerligen inte tillräckligt ofta till alla familjemedlemmar, men jag älskar er.
Ni är fantastiska!
♥ ♥ ♥
Morgondagen skulle väl egentligen bli en mysdag med svampplockning med syster o hänga med mor, far, Duddie, brorsan, Jonis o så... Men bror ska jobba över, syster fick jobb... Så det blir inte riktigt som tänkt.
Men jag drar nog ut iaf, sniffar lite skog o hänger innan jag kommer vara alldeles borta i jobbvärlden.
O lördag innebär ju Sthlm, söndagen kommer jag antagligen bara vara trött o allmänt seg på så... Då blir det inte mycket gjort. Bara fix med matlådor.

O jag gillar inte detta. Nu har jag skickat efter från 2 ställen här på nätet. Varför lär jag mig inte att det mesta nästan aldrig är som man tänkt eller passar?
Bara för att jag har svårt att hitta grejjer på stan o bestämma mig. Aja, det märks, kul att vänta på paket iaf:) Jag har finfina planer på partykombinationer, men det blir väl såklart inget av med de mästerliga ideérna som vanligt, haha!

Jag grubblar över schyssta o snygga höststövlar, hittat en del intressanta objekt men inte tillräckligt. Vet inte vart jag ska söka?
Skopunkten har fina, men kvalitén verkar vara en aning bristande?
Alla andra ställen är så jävla dyra. Nog för att jag tjänar pengar o kan unna mig nu men vafaan.
Hatar att köpa bara för att man kan, jag vill gärna ha någerlunda vettigt pris.

Och jag börjar återigen komma i de sedvanliga tankarna... Nu börjar det verkligen bli dags att lägga ner den där jävla skiten med att röka. Varför slutar jag aldrig?
Då jag har punka på cykeln o pendlar med bil till jobbet så cyklar jag ju knappt längre. Rör inte sådär asmycket på mig. O jag nu tänker jag inte helt viktmässigt för jag har väl förhoppningsvis inte gått upp massvis på att ändra detta faktum. Men jag vill ju röra på mig, blir ju mest bara i skogen när jag drar runt.
Visst är det bra träning/vardagsmotion, men det måste bli oftare.
Skulle gärna börja jogga lite o så... Men får ju börja lugnt med powerwalking, men jag lär ju sluta röka så jag har en chans att klara av att jogga också.
Men det är så jävla mycket snack, men nu måste jag fan strukturera upp min tillvaro o ja...
Mitt liv.
!!!
Mycket har hänt jobbmässigt så nu är det dags att "mycket" ska hända privat också. Eller äsch, mycket o mycket... Jag begär inte så mycket, men liiite borde ju funka. O då det inte bara händer spektakulära saker "bara sådär" får jag väl fan ta tag i det själv då. Ändra det jag kan till det bättre så löser sig nog resten sen.
Så är det nog:)

Åh-hå, jag är lite ledsen för imorgon faktiskt. Sett fram emot att få umgås mer med systeryster, men men! Någon dag ska vi väl kunna matcha ihop våra förbaskade scheman... Jag lär iaf veta någerlunda( haha, eller hur) hur schemat mitt kommer se ut, men hon är ju timmis o blir inringd titt som tätt. Blä för det, men hon bor ju iaf nära nu:)

Nää, nu ska jag krångla lite med arbetsförmedlings hemsida så jag kan ringa o göra helt rätt för mig imorgon.


...I jakten på kärleken, jobbet o.... Allt därtill.


Känns som det går väldigt lång tid mellan skrivningarna här...
En dålig grej med det är att det sker så mycket i mitt huvud att det nästan blir jobbigt att sätta sig o skriva o försöka komma ihåg/få med allt.
En andra dålig grej är att om ens folk läste min blogg från början har ni väl slutat för att det är så dåligt uppdaterat:)

Men jag har en känsla av att det inte är sådär übermånga som läser det skrot jag har att skriva om i vilket fall så.
Är ju inte hela världen, men visst är det lite trist om det är så det är.


Läget nu är iaf som så att jag har min första officiellt arbetslösa dag.
Avslutade mitt vikariat på Korsnäs igår. Kan tala om att ångesten var in the air med första klivet in på arbetsförmedlingen denna dag. Jag har inte längtat tillbaka dit, var trots allt mer än 2 år sen sist.
Inte ens en kölappsautomat fanns, utan man hälsades välkommen av några stackare i personalen som fick springa fram o hålla koll på vem som kom först.
Hela upplägget gjorde mig nervös då de tog ens förnamn o skrev upp ngnstans o så skulle det ropas upp senare, ajo... Finns inte fler som heter Anna, då?
Nä, inga fler Annor är arbetslösa för tillfället.

Fick börja med att skriva in mig själv, så var det inte förr. Men aja, sagt o gjort.
äntetid mer än en timme, men vad hade man väntat sig egentligen?
Jävla skumt folk som ränner runt där alltså. Jag är inte den som är den men denna skara.
När det väl är min tur så var det ju inte så mycket med det hela, o så ringer just Korsnäs o frågar om jag är intresserad av ett vikariat till.
Bara mellan 10-30/11 men ändock. Inte säkert de får anställa ngn men om.
O helt klart. Allt är väl bättre än att behöva vara arbetslös.

Så nu får vi se hur det går med det.
O så ringde de om intervju angående tjänsten på Korsnäs som jag sökt. Samma tjänst som jag haft, typ.
Bra det händer grejjer iaf, bara hoppas att det blir ngt av med det hela.

MEN jag tänker inte sticka under stolen med att det var bitterljuvt att sluta.
Trist var det absolut, men kändes på ngt vis ändå skönt att nu är jag ledig utan att de kan ringa o jaga mig.
Utan att jag behöver känna mig pressad att tacka ja, behöva vrida o vända om schemat så jag inte längre känner igen det... För det har jag gjort x antal gånger sedan jag började.

Jag kan inte riktigt släppa att mer än 5 månader bara flugit förbi.
Jag missade praktiskt taget hela sommaren. Jävligt sorgligt att tänka på, men inget att gräma sig över.
Det är som det är.
Skulle jag mot alla odds få jobb där borta så blir det helt enkelt skärpning så det skriker om det.
Då måste jag börja strukturera upp min fritid, orka göra saker mellan varven. Kan i n t e leva som jag gjort de senaste 5 månaderna, eller just ja... Det är ju just levt som jag inte gjort.

I know I can do it.
Ha ett bra privatliv samt jobba. Men kontinuerligt 3-skift tar definitivt ut sin rätt på ens privatliv.
That's for sure.
Men o andra sidan måste jag säga att de kompenserar det faktumet väl ekonomiskt. Så all is not bad.


Låg nyss o checka lite på en film. O jag fick sådana good feelings av den.
Men jag måste bara säga det...
Nu börjar jag sakna kärlek. Att ha kärlek i mitt liv.
Visst, jag har kärlek i mitt liv. Massvis!
Men det är en pusselbit som saknas. Så är det bara.

Säga vad man vill men åren tickar på o jag är jävligt bra på att vara singel. Jag vet att jag inte "måste" vara det. Nog har det funnits erbjudanden o chanser... Men det ska ju kännas rätt också.
Ibland vet jag dock inte om det har ett unns att göra med att "kännas rätt" eller om jag bara är jävligt skraj för det hela.
Jag vågar nog inte chansa. Jag har blivit så rädd för det.
I ärlighetens namn tror jag inte det beror särkilt mycket på att jag är rädd för att bli sårad själv.
Klart det inte är ngt att föredra men... Been there, done that. I can take it.
Utan jag är rätt duktig på att "springa" själv... O jag är så jävla rädd för att chansa o sedan vilja springa min väg o på så vis såra en annan människa.
O då är min tanke... Kommer man ngnsin träffa ngn där det känns 100% rätt direkt?
Troligen inte. Man måste våga o chansa för att hitta den oslipade diamanten bland alla andra bumlingar:)

Men samtidigt vet jag ju om detta... O jag tror kanske ändå inte att jag begär att det ska kännas 100 på en gång. Men jag söker nog efter den där rejäla "klicken". När jag märker att han har stora delar av det jag söker o jag märker att kemin verkligen funkar, av erfarenhet vet jag att det klickar till innan jag vet 100%. När händer det igen? Kommer det hända igen?
Fast kanske borde vänta på ett annat sorts klick då det gått som det gått med tidigare kärlekar;) Haha.
Det är väl som jag brukar säga också:
-Jag är för kräsen, sen är de för kräsna. Så jag vill inte ha de o de vill inte ha mig. En enda stor ond cirkel;)

Jag är ju knappast aktivt ute o söker skulle jag påstå. Inte senaste året. O man hör ju att när man slutar leta dyker han upp. Men om han inte gör det, då?
Knappast så att han ringer på hemma hos mig o helt plötsligt bara finns här heller.
Internet leta? Känns som att jag tröttnat på det där, jag skulle vilja träffa ngn öga mot öga for once:)
What you see is what you get-grejjen direkt, tack.

Men ska jag då bege mig utåt mer? Jag är  ju ute i svängen en del! Iofs oftast rätt full, haha...
Ska jag börja gå kurser? Börja prata med strange, random people o skrämma bort de istället? Gå ut nykter?
Hur fan gör man?!

Jag är en jävel på att flirta när jag väl kommit så långt, eller ja dvs när det gäller skriftligt... Sms, communities, email, you name it! Men öga för öga.... Mjaaae. Haha.
Jävligt fånigt känns det, men jag har nog glömt hur det hela går till.

Jag trivs bra med mitt liv som det är, på många vis.
Jag trivs med att bo själv, jag trivs med att sova själv o jadijadi... Allt det där.
Men jag skulle nog faktiskt kunna tänka mig att kompromissa o fightas med en till vilja måste jag erkänna.

Älskar verkligen romantiska filmer, men jag hör ju här att det är dags att sluta inbilla mig att det kan vara som på film, hah!
Fast samtidigt känner jag ju igen vissa grejjer o det märks av känslorna som "pirrar till" att jag ngngång varit med om vissa liknande situationer med...:o
Har jag bara glömt det?!:)
Fast iofs, riktigt liiika cheezy o übergulligt o fantastiskt som det är på film... Det är det ju inte irl heller så.
Kanske man ska vara glad för? What do I know.
Men jag ska fan sluta, det hela påminner mest bara om att jag låter åren o tiden rinna iväg.
Utan att veta hur man går till väga...

Egentligen gillar jag inte att jag skriver det såhär öppet, men varför inte?
Det är inget fel med att sakna kärlek, vilja ha kärlek i sitt liv.

Jag är ledsen att behöva säga det... Men jag tror att den typen jag tänker på. Den personligheten jag vill ha vid min sida blir svår att finna... Hittills har jag bara märkt att de få jag mött är upptagna;)
Jakten fortsätter!
Eller ja... Den kanske ska börja på allvar ngngång först;)

Den som lever får se om jag orkar söka... Jag har ju faktiskt ringklocka på dörren;)

RSS 2.0