...GodJul...


En glad och god jul önskar jag er alla!

♥ ♥ ♥

Min julklapp till mig själv är att jag tackat ja till det nya jobbet, o därmed säkerhet till sista december 2012.
Jag har inga större förhoppningar om att trivas tyvärr, men än vet man ju inte.
O jag måste ta denna chans, vilket jag nu gjort.
Jag håller tummarna o hoppas på det absolut bästa.
Beslutet är taget, bara det är ju en lättnad. O som sagt, säkerhet... Har nog aldrig förr vetat vad jag ska göra i ett år framåt förutom med plugg:)
God jul på mig själv!
Och massvis med god jul på er där ute! Nu blir det att umgås med nära&kära, käka massa gott o hoppas att klapparna uppskattas:)

...Take me down like I'm a domino...

Inte ett beslut närmare vad framtiden skall innehålla gällande jobb, men just i detta nu... Skiter jag i det hela. Det får bli som det blir tamejfan.
Huvudsaken är om jag bara har ett jobb så pengarna tjingar in o man kan få bort räkningar o kanske unna sig ngt:)

Jag är fr o m runt 22 denna kväll officiellt JULLEDIG!!!
♥ ♥ ♥
Känner mig som ett barn på julafton, fan vad skönt!
Och jag är så jävla värd det, så är det bara.
(:    ♥   :)

Imorgon ska de sista klapparna inhandlas o luncha/fika lite med Linn-darling på stan♥
Sen blir det hem o fräscha till sig för att dra o julbaka med Pörni-puman♥
O så droppar nog Linda-gumman in o hänger hon också♥
Kanondag, bara hoppas jag slipper bli stressad o få totalt slut på fantasi angående klapparna:s
Tyvärr anar jag att det är så det kommer bli.

Torsdag ska jag hämta soffan jag spontan-köpte från Degerfors, hehe.
Tur farsan inte blev tjurig av att behöva ställa upp med stor bil o eventuellt kärra:) Hon hade ju dessutom inte tid förens runt 17.30 så vi drar till gamla bekanta till familjen tidigare på dagen, o det gillar farsgubben så det får man snällt gå med på när han ställer upp för mina spontanryck:)
Får lägga upp ngn bild på hur det blir sen. Jag börjar trivas rätt bra här hemma nu, har jag väl alltid gjort men inte trivts alls med hur inredningen varit. Allt som fattas. Jag börjar inse att det spelar ingen roll hur mycket man gör iordning det kommer alltid vara ngt som fattas så... Men lite i taget så:)

Aja skitsamma. Jag är så otroligt jävla nöjd nu bara, tror t o m jag ska däcka strax... Får ju inte direkt sova ut imorgon men vet ni vad? Det är min tid att spendera som jag vill så det gör tamejfan ingenting o jag ska ha trevligheter för mig:)

..Plastic fantastic...

Men fy fan vad jag hatar dessa äckliga jävla hyreshöjningar.
Varje år, o inte fan blir standarden bättre, det är så jävla fånigt. Borde inte få fortsätta.
Sådeså.
Trött, trött, trött. 12h skiften klara, två 8h skift kvar sen tar jag tamejsatan julledigt.
Can't fucking wait!♥
Mycket inplanerat de första dagarna, men det är gött o hålla igång, bara jag får sova ut liiite.
Hejja pensionärstupplurar igen! ♥

O jag har insett att min nya soffa kommer bli sönderklöst direkt. Gaah. Plasta in maybe? Ngt lär jag göra:)

...You play through my mind like a symphony...


~|~
.Constantly... You play through my mind like a symphony.

There's no way to describe what you do to me
.




Vafaan, nu krånglade jag till det för mig själv igen. Jag lät hetsen o spontaniteten ta över vilket resulterade i att jag köpte en soffa på blocket.
Det är ett fynd, en svart divansoffa i mindre size för tusenlappen. Så billigt hittar man de inte ofta o gör man det hinner man inte få dom.
Nu var det ju kanske inte det smartaste att köpa den innan jag tittat på den eller provsuttit, I know.
Men vafaan, var ngn som skulle titta på den imorgon o då hade den snott den o vafaan.
Tusingen är OK nu när jag har råd så I took a chance. Håller tummarna att den är mjuk iaf, hah. Fräsch såg den ut, hon skulle flytta till större o sålde den endast därför. Problemet är att den ska hämtas i Degerfors, jag missbedömde in my mind o trodde det var närmare än det faktiskt är. Typ 5,6 mil dit... Men det är det nog värt om soffan håller måttet:P Problem nummer 2 är att jag har en mini-bil utan drag, så där sprack det att fixa det själv. pappa är nog alldeles säkert, dvs med 100% säkerhet, inte nöjd över att behöva köra från broa hit o sen dit o tillbaka... I'm sorry:(
OM han ens går med på det. Hoppas syrrans karl kan låna bil o släp på sitt jobb.
Aja, det löser sig. En bekant erbjöd sig iofs att hjälpa mig.
Men nu är annonsen borta o jag minns knappt vad jag köpt utseéndemässigt, haha. Bra där!
Anledningen att jag snålar ur o köper en billigt på blocket är för att jag inte vet hur länge jag bor såhär litet... O kommer i framtiden vilja ha en större soffa no matter what så... Ingen idé att köpa en sprillans ny o svindyr.
Så ligger det till!:)

Och i övrigt står jag i valet o kvalet. Eller egentligen inte.
Jag har inte pratat med chefen på Korsnäs o hört om de har något mer vikariat eller någon säkerhet att erbjuda efter nyår, så det kanske är en dead end där.
Det enda jag vet ju att han jag är vikarie åt nu inte ska vara kvar på avdelningen... Men det är ju ingen garanti för min del, trots logiken i det. Fick ju en käftsmäll när de tog andra till de fasta tjänsterna så vem vet?
Chefen har säkert fler polare som behöver jobb. Hmpf!
Men iaf så skall jag tala med honom på måndag.
De ringde från HVB-hemmet för ungdomar som jag var på intervju hos. O den fasta tjänsten jag sökte gick självfallet till ngn annan(Hm, where have I've heard that before?:) mer erfaren, men han sa att det fanns ett natt-vikariat på 93,6% i ett år framöver med chans till fast tjänst efter det o han ville ha mig på den tjänsten:)
Hur kan man inte fundera på det?
Att veta vart man ska jobba i ett år framöver, det är en lyx jag aldrig förr haft. Bara när jag pluggat, att veta vad jag ska göra men inte hur pengarna kommer in.

Det sorgliga är väl att det blir ett lönedyk på typ  8 000 -10 000:-/månad efter skatt då. Helt jävla sjukt.
Och då inte för att det andra jobbet är såå kass lön på utan mer för att Korsnäsare är grymt betalda. Sen är väl inte lönen på kommunen ngt att göra vågen för men jag klarar mig lätt på det o jag torr inte jag blivit för bortskämd med grymma löner riktigt ännu då jag hela tiden vetat att det kan ta slut när som.

Så frågan är då, om chansen till jobb på båda ställena finns, slänger man bort chansen att komma in i behandlingsvärlden när det är den utbildningen jag gått för ca 100 000:-? Eller chansar man o skiter i det mest välbetalda jobb jag haft o säkerligen ngnsin kommer ha?
Bra kollegor, hyfsade arbetsuppgifter.

Arbetstiderna... Ja 3-skift sliter nog mer på en o det sociala livet än enbart natt. Det tror jag, natt med någon dag o några kvällar per 6 veckor innebär ju inte lika mycket vridande av dygnets alla timmar som just 3 -skift.
Sen är ju inte en ren natt-tjänst ngt jag egentligen vill ha, men det går väl an. Mycket ensamarbete förstås men äsch... Det finns alltid saker att pyssla med.
Längre jobbpass, inte långledigheter:( men o andra sidan har jag inte avnjutit långledigheter hittills iaf trots schemalagda så... Finns alltid övertid, 053h eller utfyllnad att göra verkar det som.

Han var så trevlig o sa att de var jätteintresserade av mig. Att jag gjorde ett jättebra intryck... Det var förvånande då jag viftade med armarna medans jag pratade som aldrig förr, knappt sa ngt om min utbildning då jag knappt minns något haha. Men ändå fick jag väl till rätt bra svar. Härligt!

Men det där med att vara pedagogisk med "struliga" tonåringar... Jag tror säkert att jobbet är givande, bra för mig som person/människa o intressant från o till. Nu gör ju inte nattpersonalen i närheten av det dag-personalen gör så...
Ja jag vet inte iaf. Han skulle ringa mina referenser o om han får positiva kommentarer av dom(haha, det får vi väl hoppas;) osv så skulle han återkomma med detaljer o vill antagligen ha ett svar. Han har helt rätt i att detta är min chans att komma in... O att ju längre jag väntar desto svårare kommer det bli om jag ngngång beslutar mig för att jag trots allt vill testa människoyrket........
Den som lever får se! Jag blir iaf hysterisk av att ens fundera på att välja. Jag hoppas att en dörr stänger sig själv så jag slipper ta beslutet. Tråkigt men sant.

Och jag är så otroligt trött.
Knappt har jag hunnit vara hemma o det är dags att sova snart igen. Men det gör väl egentligen ingenting, så satans slut.
Nattjobb må, ti, on o helt förstörd torsdag med vändning av dygnet... Sov sen som en påse skit natten till fredag o sedan blev det julklappshandling dvs typ 7 h yrade jag runt på Marieberg, Ikea, Media Markt, Willys o gaaah. Var så slut att jag inte ens orkade åka förbi o fika hos systeryster med familj:(

O sen var det då jobb idag, vilket betyder 12h o 12h imorgon, sen em måndag o tisdag.. SEN...
...SEN JÄVLAR!
8 dagar leeeedigt! Julbak, uppesittarkväll, jul, fest, wohoo:D
Can't fucking wait, plus att jag antagligen är av med denna jävla jobb-funderar-ångest då. Då lär beslutet vara taget, om det nu finns ngt att välja mellan som sagt. O soffjäveln lär vara här på ett eller annat vis, haha.
Allt kommer att bli bra. Jag tror att allting kommer bli kanon faktiskt. Det löser sig på ett bra sätt, jag bara avskyr att befinna mig i stormens öga så att säga:)
2011 har varit bra. Givande, utmanande och bra. Jag hoppas att 2012 blir lika bra om inte bättre. I'm gonna make it even better! Då jävlar skall jag ut och resa minst en gång, vare sig det är lång eller ej.
Det måste bli av!:)

...Ideas...

Det är så konstigt.
Konstigt hur jag kan komma på vissa saker, få ideér för mig som känns så rätt at the moment. Och jag blir uppfylld av de, nästan en aning besatt. Och dagen efter eller ibland t o m veckan efter känns det som att jag inte vet vad fasiken jag hållt på med... In my brain so to speak då.
Det är ju inte hela världen för jag brukar oftast låta dessa briljanta, hm, ideérna stanna i skallen men ändock.

Hur ngt kan kännas så rätt och jag vet precis vad som behövs o skall göras... O sen undrar jag vad fan jag tänkte på egentligen.
Det är väl en jävla tur på så vis att jag inte är en right away "do:er", I guess.
Men nu känns det skönt, nu är jag back on track again, lite tristare blev det men mycket bättre.
Anar att det är bra med denna lilla vetskap trots allt, det hindrar mig nog lite från att göra allt för mycket korkat/konstigt iaf.

Sista natten innan nästan 2 dagars ledighet, sköönt!
Får se vad det bjuds på inatt, jobbat hårt natten som var o jobbade nog fan för fler än en tror jag. Trodde o hoppades väl man skulle få lite hjälp men icke då... Fast fick erbjudande om övertagning från ett håll men det känns inte riktigt OK, utan lite hjälp bara hade varit kanon.

O dessa förbannade truckjävlar som bara går sönder på löpande band, argh!
Aldrig att alla är hela samtidigt, eller knappt att en fungerar som den ska till 100%!!!
Det tar sådan jävla extra tid, det är absolut inte ergonomiskt men grymt jävla irriterande.
Skittruckar!:(

Aja, det är som det är. Hoppas jag slipper vara lika trött som imorse, var helt förstörd o såg nästan dubbelt, skitbra att köra hem just då. Nej.
Och jag är bara hungrig heeeela tiddeeeeeeeen. GAAH!
WäääWäää!:)
Heeråå!

...Zzz...

Det är bara att konstatera att man blir en aning yr i bollen av nattjobb.
Såg en bild på en kopp kaffe o en kladdkaka nyss på Fb och tänkte, det var då en jävla frukost!
:o
Men inser nu att klockan är runt 16 och jag har nyss vaknat, vilket innebär att de allra flesta andras dag har varit igång ett tag;)
Skönt o välbehövligt att för engångs skull lyckas sova såhär länge. Vaknade av en systeryster som ringde.

♥ ♥ ♥
(: Grattis till nya jobbet!!! :)
♥ ♥ ♥

Jag vet fan knappt vad jag ska säga annars? Väntar på ledighet så jag får umgås med mina härliga vänner snart! O får komma iväg till det där förbannade Ikea som jag ständigt skjuter upp:)

Glad lucia, o snart är det jul... Sådeså!:)
Jag fortsätter att hålla tummarna då bollen är i rullningen, hoppas på det absolut bästa.

HoHoHo!

Ja, okej.
Jag vill ju inte ha någon snö. Inte just nu iaf. Eller egentligen har jag ju ingenting emot självaste snön men jag vill absolut inte köra bil i skiten. Mest det de hela handlar om.
Var jätteotäckt att köra i det imorse:(
Slirigt o snöflingorna var typ större än min bil... Sikten var väldigt begränsad stundtals, o inte fasiken såg man vart mitten av vägen var. Usch:(
Men jag måste väl erkänna att allt helt plötsligt blev lite juligare.
Daah
:)

Men lite varmare stämning, jag fick en otroligt glad känsla över hur mysigt det ska bli att ha uppesittarkväll med syster&familj dagen innan julafton... Ja alltså, Bingolotto-uppesittarkväll förstås;)
Och sedan samla familjen på jul, äta gott o bara ha det bra:)
Det kommer bli så trevligt så trevligt:)

Och nu hade jag "tur" att få 2 nätter med jobb o söndagen extra så jag får bort alla extra timmar på jobbet o därmed slipper avdrag på kommande lön o kan slappna av. Det innebär att jag inte behöver tacka ja till ngt extra under min andra långledighet som sträcker sig mellan 21-28/12 typ.
Yaay! (:

Tyvärr fick jag avboka julshopping med Pörni denna dag:( I o m jobb o allt. Får försöka dra mig iväg imorgon. Måste få tag i lite klappar nu, plus att jag har en hel lista på vad jag skall köpa till hemmet o mig själv;)
Men jag känner mig själv så kommer väl snåla ur till mig själv som vanligt... Men tanken på att unna mig är ju iaf trevlig:) Den som lever får se.
Fredag blir det broa o verkstan o fixa min lilla vindrutetorkare. Lördagen bjuder på ytterligare ett besök på lilla "Nisses" i Rockhammar med mor o förhoppningsvis bror.
Blir trevligt, o enda chansen att hinna med innan jul då det endast är helgöppet. Gör det för söta mors skull då hon så gärna vill iväg o pappa inte vill dit.
Gör jag så gärna♥

Näähäää, om jag ska ta o lulla runt lite, lite till o sen försöka mig på att sova en skvätt till innan det är dags att bege sig mot Frövi igen. Wish me luck på vägarna!:)

...Snicksnack...

Ännu en period då jag tänkt skriva flertalet gånger men icke... O nu vet jag inte ens vad jag skall säga.
Vart jag skall börja.
Mycket har hänt, samtidigt som ingenting egentligen hänt. Hur kan det kännas så egentligen?
Är det för att ingentingsom man "kan ta på", se eller som finns "fysiskt" har hänt utan att det mesta pågått inombords, känslo o tankemässigt kanske? Låter väl rätt logiskt om så vore fallet.
Jag har tänkt mycket. Jag fortsätter tänka mycket.
Egentligen är det väl inga tankar som gör ngn som helst skillnad i det stora hela, as usual. Men ändock svischar de fram o tillbaka. Men hur kul vore det att bara ha nödvändiga o "måste" tankar?
Fantasin, hoppet o att sväva iväg totalt är väl ngt av det bästa vi har.
Vem vill stanna i alla måsten o det riktiga livet jämt?
Nej, tack.

Avdelning: Jobb.

Jag fortsätter jobba på samma ställe tills sista december nu, sen vette fasiken. Jag hoppas ju att jag får stanna, verkligen.
Men som vanligt finns inga garantier o inget får man höra. Men det verkar väldigt logiskt att få stanna då det finns en sjukskrivning som enligt honom själv o företagshälsovården inte ska fortsätta på denna avdelning. Men jag vill inte förlita mig på logik denna gång. Det gjorde jag förra, när det var tid för fast anställningar o de valde bort mig. Kan de lätt göra igen o nästan så jag känner på mig att de har ngt lurt o elakt i bakfickan, tyvärr. Men som vanligt kan jag inte låta bli att hoppas:(

Samtidigt så ringde arbetsförmedlingen o frågade om jag var intresserad av att de skickar mig som förslag till ett bemanningsföretag som söker mycket folk inom lager tills efter nyår. Ja tack. Why the hell not?
O så fick jag mejl om en jobbintervju på måndag.
Nattjobb på ett gruppboende för ungdomar. Och detta är ju kanonbra, det är kanonbra att man får en chans!
Att man verkar vara intressant och har något att komma med. Vare sig man får ett "Välkommen" eller "Nej tack".
(...Fast OK jag är faktiskt inte ett dugg intresserad av att jobba med människor på det viset i nuläget, trots den nya utbildningen.)

Problemet är ju att jag så väldigt gärna vill vara kvar här, där jag är.
Men hur logiskt är det att stanna ngnstans när man(om ngt) ständigt får förlängt en månad åt gången? När något av det här andra(OM chansen ens finns, jag tror varken bu eller bä men funderar runt omkring det hela.) kanske erbjuder åtminstonde ett längre vikariat eller vad det nu kan vara?
Det är helt logiskt att se efter sin egen framtid o ta det som erbjuder bäst. Men är det inte nu man egentligen ska inse att man måste chansa efter vad man vill också? Inte bara efter vad som är bäst?

Jag har sparat ihop pengar så det barkar inte åt helvete direkt iaf, jag kan stämpla... Även om detta är ett alternativ jag gärna slipper. Men möjligheten finns om jag finner mig själv arbetslös där ute ngngång.

Det handlar nog väldigt mycket om mitt eget samvete också. att OM jag skulle få erbjudande från ngt ställe, att då tacka nej o sedan om jag nu får gå vid årsskiftet. Jag hatar att välja. samtidigt som jag skulle bli tokig om jag inte hade dörrar att välja mellan. På gott o ont, as usual.
Jag gnäller varenda gång om dessa saker, det slutar alltid med att jag ändå inte får ngt av det andra, haha... O att det ständigt bara är en dörr kvar trots allt, haha.... Brukar alltid sluta så bra det kan, o jag sitter alltid o får hysteri innan:)
Men jag anar att detta med svåra beslut o att fundera hårt kring vad som är bäst för framtiden är ngt som ständigt återkommer i detta vi kallar "vuxenlivet".
Kanske dags att sluta bitcha så in i helvete o bara köra på. Ta alla intervjuer, får man sedan ett "Ja" så får man ta dessa funderingar då.
Jag kommer ju inte få ngt så, haha.... Som sagt, jag känner till hur det brukar vara;)

Avdelning: Fritid & intresse.

Igår la jag mig under nålen för första gången på säkerligen 6 år. Jävla skit vad ont det gör alltså. Inte ett nöje ngnstans. Bara att det är ju förjävla gött med tattoos så det hela är ju alltid värt det:)
Men shit vad svullen jag är o varit. Trodde inte det skulle vara såhär mycket o fortfarande mer än 24h efter. Bara det inte gått fel o fortsätter vara såhär!:o
Haha. är ju dock runt hela armen så förstår att det blir lite chockerande för kroppen o ngnstans måste det ju svullna ut. Svårt som satan att koppla av o försöka sova iaf. jag sover ju med armarna under kudden, o det fastnar o har sig... Man vill ju inte skava "sönder" heller. Hah. Minns min första tattoo, sov med t-shirt o t-shirten satt fast i hela tattoon på morgonen, smått panik-artat att slita bort den o se om allt följde med:)
Hoppas det blir bra iaf. Jag är nljd, även fast det var skittrista o enkla motiv. Två helsvarta band a'la 1 cm runt armen, under de andra jag har på överarmen. Det krävdes för att avsluta överarmen. Nu kan jag gå vidare.

O dyrt har det minsann blivit, men jaja. Det är ju ingenting som försvinner så jag anar priset är värt det;)
O sådan snygging till tattuerare, bara det var ju nästan värt lite extra;)

Vi får se när o vad som sker under nålen härnäst:)

Och jag känner att: Fy fan vilka jävla miffon det finns där ute alltså.
Lite trött på folk, samtidigt som jag inte är det. Vissa. O vissa situationer.

Jag är så sjukt glad att jag är jag ibland. Självkontroll, fötterna på jorden(någerlunda;) o att jag inte befinner mig i vissa lägen. PUH!
Och har nästan tröttnat på att ge råd om vissa saker, i ärlighetens namn. Särskilt när folk ändå inte direkt lyssnar. Eller lyssnar de o funderar på det kanske?
Jag säger ju inte att bara för att jag ger råd måste de följas... Men när det är situationer som ständigt återkommer förr eller senare... O man säger samma sak om o om igen men ingenting sker... O så fortsätter det i en enda ond liten cirkel. Vad ska man säga nästa gång?
O klart man fortsätter finnas där o försöka komma med råd o tips så gott man kan, eller bara finnas där för att lyssna... Men det är så frustrerande att se när vänner man vet förtjänar så mycket bättre bara finner sig i vissa saker. O inget kan man göra, förutom att just finnas där. Det är väl mycket det med iofs... Men man vill ju på ngt vis, lägga sina vingar runt dom o skydda dom o berätta att såhär skall det minsann inte vara!
Men egna val, egna beslut o eget liv. Det är så det är.

O jag är trött på omogna människor. Klart de får finnas, men varför ska jag behöva träffa på dom? Nu har jag iofs rätt tur att jag brukar slippa undan de, men fick mig en släng nyligen o jag bara himlar med ögonen åt tanken.
-skakar på huvudet-

RSS 2.0