...You play through my mind like a symphony...
~|~
.Constantly... You play through my mind like a symphony.
There's no way to describe what you do to me.

Vafaan, nu krånglade jag till det för mig själv igen. Jag lät hetsen o spontaniteten ta över vilket resulterade i att jag köpte en soffa på blocket.
Det är ett fynd, en svart divansoffa i mindre size för tusenlappen. Så billigt hittar man de inte ofta o gör man det hinner man inte få dom.
Nu var det ju kanske inte det smartaste att köpa den innan jag tittat på den eller provsuttit, I know.
Men vafaan, var ngn som skulle titta på den imorgon o då hade den snott den o vafaan.
Tusingen är OK nu när jag har råd så I took a chance. Håller tummarna att den är mjuk iaf, hah. Fräsch såg den ut, hon skulle flytta till större o sålde den endast därför. Problemet är att den ska hämtas i Degerfors, jag missbedömde in my mind o trodde det var närmare än det faktiskt är. Typ 5,6 mil dit... Men det är det nog värt om soffan håller måttet:P Problem nummer 2 är att jag har en mini-bil utan drag, så där sprack det att fixa det själv. pappa är nog alldeles säkert, dvs med 100% säkerhet, inte nöjd över att behöva köra från broa hit o sen dit o tillbaka... I'm sorry:(
OM han ens går med på det. Hoppas syrrans karl kan låna bil o släp på sitt jobb.
Aja, det löser sig. En bekant erbjöd sig iofs att hjälpa mig.
Men nu är annonsen borta o jag minns knappt vad jag köpt utseéndemässigt, haha. Bra där!
Anledningen att jag snålar ur o köper en billigt på blocket är för att jag inte vet hur länge jag bor såhär litet... O kommer i framtiden vilja ha en större soffa no matter what så... Ingen idé att köpa en sprillans ny o svindyr.
Så ligger det till!:)
Och i övrigt står jag i valet o kvalet. Eller egentligen inte.
Jag har inte pratat med chefen på Korsnäs o hört om de har något mer vikariat eller någon säkerhet att erbjuda efter nyår, så det kanske är en dead end där.
Det enda jag vet ju att han jag är vikarie åt nu inte ska vara kvar på avdelningen... Men det är ju ingen garanti för min del, trots logiken i det. Fick ju en käftsmäll när de tog andra till de fasta tjänsterna så vem vet?
Chefen har säkert fler polare som behöver jobb. Hmpf!
Men iaf så skall jag tala med honom på måndag.
De ringde från HVB-hemmet för ungdomar som jag var på intervju hos. O den fasta tjänsten jag sökte gick självfallet till ngn annan(Hm, where have I've heard that before?:) mer erfaren, men han sa att det fanns ett natt-vikariat på 93,6% i ett år framöver med chans till fast tjänst efter det o han ville ha mig på den tjänsten:)
Hur kan man inte fundera på det?
Att veta vart man ska jobba i ett år framöver, det är en lyx jag aldrig förr haft. Bara när jag pluggat, att veta vad jag ska göra men inte hur pengarna kommer in.
Det sorgliga är väl att det blir ett lönedyk på typ 8 000 -10 000:-/månad efter skatt då. Helt jävla sjukt.
Och då inte för att det andra jobbet är såå kass lön på utan mer för att Korsnäsare är grymt betalda. Sen är väl inte lönen på kommunen ngt att göra vågen för men jag klarar mig lätt på det o jag torr inte jag blivit för bortskämd med grymma löner riktigt ännu då jag hela tiden vetat att det kan ta slut när som.
Så frågan är då, om chansen till jobb på båda ställena finns, slänger man bort chansen att komma in i behandlingsvärlden när det är den utbildningen jag gått för ca 100 000:-? Eller chansar man o skiter i det mest välbetalda jobb jag haft o säkerligen ngnsin kommer ha?
Bra kollegor, hyfsade arbetsuppgifter.
Arbetstiderna... Ja 3-skift sliter nog mer på en o det sociala livet än enbart natt. Det tror jag, natt med någon dag o några kvällar per 6 veckor innebär ju inte lika mycket vridande av dygnets alla timmar som just 3 -skift.
Sen är ju inte en ren natt-tjänst ngt jag egentligen vill ha, men det går väl an. Mycket ensamarbete förstås men äsch... Det finns alltid saker att pyssla med.
Längre jobbpass, inte långledigheter:( men o andra sidan har jag inte avnjutit långledigheter hittills iaf trots schemalagda så... Finns alltid övertid, 053h eller utfyllnad att göra verkar det som.
Han var så trevlig o sa att de var jätteintresserade av mig. Att jag gjorde ett jättebra intryck... Det var förvånande då jag viftade med armarna medans jag pratade som aldrig förr, knappt sa ngt om min utbildning då jag knappt minns något haha. Men ändå fick jag väl till rätt bra svar. Härligt!
Men det där med att vara pedagogisk med "struliga" tonåringar... Jag tror säkert att jobbet är givande, bra för mig som person/människa o intressant från o till. Nu gör ju inte nattpersonalen i närheten av det dag-personalen gör så...
Ja jag vet inte iaf. Han skulle ringa mina referenser o om han får positiva kommentarer av dom(haha, det får vi väl hoppas;) osv så skulle han återkomma med detaljer o vill antagligen ha ett svar. Han har helt rätt i att detta är min chans att komma in... O att ju längre jag väntar desto svårare kommer det bli om jag ngngång beslutar mig för att jag trots allt vill testa människoyrket........
Den som lever får se! Jag blir iaf hysterisk av att ens fundera på att välja. Jag hoppas att en dörr stänger sig själv så jag slipper ta beslutet. Tråkigt men sant.
Och jag är så otroligt trött.
Knappt har jag hunnit vara hemma o det är dags att sova snart igen. Men det gör väl egentligen ingenting, så satans slut.
Nattjobb må, ti, on o helt förstörd torsdag med vändning av dygnet... Sov sen som en påse skit natten till fredag o sedan blev det julklappshandling dvs typ 7 h yrade jag runt på Marieberg, Ikea, Media Markt, Willys o gaaah. Var så slut att jag inte ens orkade åka förbi o fika hos systeryster med familj:(
O sen var det då jobb idag, vilket betyder 12h o 12h imorgon, sen em måndag o tisdag.. SEN...
...SEN JÄVLAR!
8 dagar leeeedigt! Julbak, uppesittarkväll, jul, fest, wohoo:D
Can't fucking wait, plus att jag antagligen är av med denna jävla jobb-funderar-ångest då. Då lär beslutet vara taget, om det nu finns ngt att välja mellan som sagt. O soffjäveln lär vara här på ett eller annat vis, haha.
Allt kommer att bli bra. Jag tror att allting kommer bli kanon faktiskt. Det löser sig på ett bra sätt, jag bara avskyr att befinna mig i stormens öga så att säga:)
2011 har varit bra. Givande, utmanande och bra. Jag hoppas att 2012 blir lika bra om inte bättre. I'm gonna make it even better! Då jävlar skall jag ut och resa minst en gång, vare sig det är lång eller ej.
Det måste bli av!:)

Kommentarer
Trackback