Thumbs down.
Fan vad humöret svänger.
Ibland känns allt bara för bra och nu känns det bara down, down, down.
Jag är så trött. Jag har absolut ingen lust med någonting.
Jag är så satans uttråkad men vill ändå inte göra något.
Det kryper i skinnet på mig, men jag är ändå fastnaglad här framför för jag vet inte vad jag ska göra.
Teorin är tråkig. Ja jag lär mig massor men det är sjukt tåkigt att bara sitta och lyssna.
O det är 3 h kvar imorgon. Zzzzzzzz.
Och ja, även om jag kommer klara körkortet någongång känns allt så jävla långt borta, och jag är redan trött på tanken att kämpa för det. Blaaj.
Har ju hur jävla mycket som helst kvar, jag har precis startat.
Jag är så sjukt trött på att leva i framtiden i mitt huvud.
Det är nu jag lever, idag. Här och nu!
Visst det blir säkert inte sämre när/om man får jobb o körkort osv osv...
Men det återstår att se. Just nu är det idag som gäller... Men jag är en jävel på att ändock leva i framtiden.
Hur ändrar man sådant invant beteénde?
Känns som att det vore mycket trevligare att endast planera framåt, för det är ju jättebra, men ändå släppa det från och till... För planerna o schemat finns ju ändå där så sakta men säkert släpar man sig ju ditåt ändå.
Kanske är för att trots att jag pysslar med massor om dagarna... Så är mitt privatliv - här hemma rätt händelselöst o... Trist?
Jag hoppas att jag blir lugnare inombords o finner mer ro framöver. För nu är det för mycket pusselbitar på vift känns det som, men vem vet med dessa svängningar? Imorgon kanske allt känns skitbra igen.
Just ikväll ger jag tummen ner för det mesta dock.
Följde med kära mor på massagen jag bjöd henne på denna kväll iaf, hon verkade uppskatta det som bara den.
Bra, bra. Tummen upp!
♥
Ibland känns allt bara för bra och nu känns det bara down, down, down.
Jag är så trött. Jag har absolut ingen lust med någonting.
Jag är så satans uttråkad men vill ändå inte göra något.
Det kryper i skinnet på mig, men jag är ändå fastnaglad här framför för jag vet inte vad jag ska göra.
Teorin är tråkig. Ja jag lär mig massor men det är sjukt tåkigt att bara sitta och lyssna.
O det är 3 h kvar imorgon. Zzzzzzzz.
Och ja, även om jag kommer klara körkortet någongång känns allt så jävla långt borta, och jag är redan trött på tanken att kämpa för det. Blaaj.
Har ju hur jävla mycket som helst kvar, jag har precis startat.
Jag är så sjukt trött på att leva i framtiden i mitt huvud.
Det är nu jag lever, idag. Här och nu!
Visst det blir säkert inte sämre när/om man får jobb o körkort osv osv...
Men det återstår att se. Just nu är det idag som gäller... Men jag är en jävel på att ändock leva i framtiden.
Hur ändrar man sådant invant beteénde?
Känns som att det vore mycket trevligare att endast planera framåt, för det är ju jättebra, men ändå släppa det från och till... För planerna o schemat finns ju ändå där så sakta men säkert släpar man sig ju ditåt ändå.
Kanske är för att trots att jag pysslar med massor om dagarna... Så är mitt privatliv - här hemma rätt händelselöst o... Trist?
Jag hoppas att jag blir lugnare inombords o finner mer ro framöver. För nu är det för mycket pusselbitar på vift känns det som, men vem vet med dessa svängningar? Imorgon kanske allt känns skitbra igen.
Just ikväll ger jag tummen ner för det mesta dock.
Följde med kära mor på massagen jag bjöd henne på denna kväll iaf, hon verkade uppskatta det som bara den.
Bra, bra. Tummen upp!
♥
Kommentarer
Trackback
