Hail to the new...?
Ja, usch ja. Då var sista lovdagen här.
Imorgon startar praktiken, och jag är inte alls sugen faktiskt:(
Jag har ingen aning alls om vad jag ska vänta mig, men lite fjärilar i magen har jag allt.
Ska bli otroligt skönt att äntligen få ett schema så jag kan planera in lite grejjer.
Jag har bara en känsla av att det finns en risk att man får jobba halvt ihjäl sig... Men jag hoppas det slipper bli så illa.
Därmed inte slappt, för det blir det nog garanterat inte.
Hoppas att vädret kan bättra på sig o röra sig mot vår snart. För E och jag lär inte praktisera samma tider varje dag o det är en bra bit att cykla. Jag älskar att cykla men inte i detta väder, plus att jag är så nervös för när man ska jobba kvällspass o behöver ta sig hem den där läskiga vägen där borta kvälls/nattetid. Vet ju inga tider...
Men det hjälps inte. Måste göras iaf.
Måste även sätta mig ner här ikväll o söka lite av de sommarjobb jag lagt som bokmärken innan det blir försent o de försvinner.
Jag har slappat som fan, förra året vid denna tid hade jag nog redan sökt typ 20 stycken:)
Men nu detta år vet jag ju att OM det går helt åt helvete kan jag stämpla, det kunde jag inte förra året.
Men självfallet vill jag ju ha lön, o kunna göra saker så det är som sagt var dags att ta tag i det hela.
Denna morgon fick jag iaf en rejäl sovmorgon, o det var så välbehövligt! Har ingen aning om när nästa chans ges:)
Borde väl strax ta tag i disken o planera vad jag ska laga till mat&matlåda. Men äh, det hinns:)
Igår fick jag förresten för första gången blommor levererade hem till dörren. Åh, så glad man blir!:)
Fantastiskt vacker bukett. O ett kort som det står
"Alltid i våra hjärtan" på framsidan av och handskrivet på baksidan:
"Tack för att du fanns, du har hjälpt så osjälviskt. Tack/"
Rörd till tårar I tell you. Over&over again.
Jag förstod nästan vilka det var ifrån och jag ville egentligen inte att det skulle vara från er. Det gör det så jävla svårt att fortsätta vara arg på er.
Egentligen vill jag inte vara arg.
Jag älskar dig, o med allt som hänt känns det som att någon håller på att trampa på mitt hjärta, för att låta fjantig. Och det går inte över.
Men jag kan inte fortsätta ha elaka tankar o vara sådär extremt arg efter detta.
Tack för att ni tänkte på mig, och tack för denna vackra bukett. Jag önskar den kunde hålla för evigt.
♥ ♥ ♥
Och jag är så förvirrad. Tankar&funderingar angående framtiden. Jag vet varken ut eller in.
Är det dags att testa något nytt? Vill jag? Vågar jag?
Klarar jag av att inte testa något nytt nu när ni kommer försvinna bortåt o göra det?
Hade dessutom en trevlig utekväll i fredags. Tack alla inblandade:)
Men nu blir det nog nyktert ett tag framöver igen. För det första så vet jag ju inte vilka helger jag praktiserar så... Men även om det inte startar direkt så lär jag ta det lugnt.
Vill hem o gå i skogen så fort tillfälle ges:)
Trevlig söndag på er i allafall!(:
Imorgon startar praktiken, och jag är inte alls sugen faktiskt:(
Jag har ingen aning alls om vad jag ska vänta mig, men lite fjärilar i magen har jag allt.
Ska bli otroligt skönt att äntligen få ett schema så jag kan planera in lite grejjer.
Jag har bara en känsla av att det finns en risk att man får jobba halvt ihjäl sig... Men jag hoppas det slipper bli så illa.
Därmed inte slappt, för det blir det nog garanterat inte.
Hoppas att vädret kan bättra på sig o röra sig mot vår snart. För E och jag lär inte praktisera samma tider varje dag o det är en bra bit att cykla. Jag älskar att cykla men inte i detta väder, plus att jag är så nervös för när man ska jobba kvällspass o behöver ta sig hem den där läskiga vägen där borta kvälls/nattetid. Vet ju inga tider...
Men det hjälps inte. Måste göras iaf.
Måste även sätta mig ner här ikväll o söka lite av de sommarjobb jag lagt som bokmärken innan det blir försent o de försvinner.
Jag har slappat som fan, förra året vid denna tid hade jag nog redan sökt typ 20 stycken:)
Men nu detta år vet jag ju att OM det går helt åt helvete kan jag stämpla, det kunde jag inte förra året.
Men självfallet vill jag ju ha lön, o kunna göra saker så det är som sagt var dags att ta tag i det hela.
Denna morgon fick jag iaf en rejäl sovmorgon, o det var så välbehövligt! Har ingen aning om när nästa chans ges:)
Borde väl strax ta tag i disken o planera vad jag ska laga till mat&matlåda. Men äh, det hinns:)
Igår fick jag förresten för första gången blommor levererade hem till dörren. Åh, så glad man blir!:)
Fantastiskt vacker bukett. O ett kort som det står
"Alltid i våra hjärtan" på framsidan av och handskrivet på baksidan:
"Tack för att du fanns, du har hjälpt så osjälviskt. Tack/"
Rörd till tårar I tell you. Over&over again.
Jag förstod nästan vilka det var ifrån och jag ville egentligen inte att det skulle vara från er. Det gör det så jävla svårt att fortsätta vara arg på er.
Egentligen vill jag inte vara arg.
Jag älskar dig, o med allt som hänt känns det som att någon håller på att trampa på mitt hjärta, för att låta fjantig. Och det går inte över.
Men jag kan inte fortsätta ha elaka tankar o vara sådär extremt arg efter detta.
Tack för att ni tänkte på mig, och tack för denna vackra bukett. Jag önskar den kunde hålla för evigt.
♥ ♥ ♥
Och jag är så förvirrad. Tankar&funderingar angående framtiden. Jag vet varken ut eller in.
Är det dags att testa något nytt? Vill jag? Vågar jag?
Klarar jag av att inte testa något nytt nu när ni kommer försvinna bortåt o göra det?
Hade dessutom en trevlig utekväll i fredags. Tack alla inblandade:)
Men nu blir det nog nyktert ett tag framöver igen. För det första så vet jag ju inte vilka helger jag praktiserar så... Men även om det inte startar direkt så lär jag ta det lugnt.
Vill hem o gå i skogen så fort tillfälle ges:)
Trevlig söndag på er i allafall!(:
Kommentarer
Trackback
