Doft av kaprifol.
Nu sitter jag här.
Precis tagit mig en så välförtjänt duch, tuggat i mig en riskaka o är trött så det svajjar i masten.
Är färdigjobbad för veckan, men känner att tiden kommer svischa förbi så snart är jag på jobbet måndag morgon klockan 05.30 senast. Men inte är jag bitter för det:)
Det fungerar ju bra o jag trivs helt OK med att vara där, trots frustration, prestationsångest o på tok för höga krav på mig själv. Dagen, sista 12h passet för denna vecka, har gått bra. (Fan jobbat 36h övertid på dessa 2 veckor, huvva!)
Fått beröm av lastbilschaffisar som tyckte jag gjorde bra jobb, o var mindre slarvig än en del herrar som brukar lasta åt dom, på Korsnäs får jag anta;)
Känns kul som fan att få höra, sen klantade jag mig lite också... Men det kan inte gå bra hela tiden, eller?:p
Jag är rätt nöjd, men ställer mig skeptisk eller inte direkt skeptiskt men... "Något" till vissa arbetskamrater. Gillar de skarpt men jag har så svårt att läsa av vissa saker de säger. O känner mig då en aning mer värdelös än vanligt, känns lite drygt. Men jag fattar jargongen så det är inte hela världen, tur som attan man har lite munläder o kan bita tillbaka:)
Aja, iaf...
Klockan 22 var jag hemma hos mor o far som ringt o sagt jag skulle komma förbi o hämta upp något.
Väl där mötte jag Stina, Angie, Putte, mamma o pappa:) Trevligt!
De satt på gräset o det doftade så underbart där ute. Blomdoft i hela luften.
Mor&far hade köpt en tidig födelsedagspresent till mig, minsann!:)
Det visade sig vara utemöbler till balkongen, yaay!
Äntligen! Jag som pratat så mycket om det o planerat att införskaffa i åratal...
Men ni vet, har man svajjig ekonomi a'la student kanske inte 500:- prioriteras på just utemöbler. Men nu är det ihopskruvat o står på balkongen. Fattas bara ngn fin plastmatta o lite blommor o så mig själv med ett glas vin där ute:)
♥ ♥ ♥
Tack älskade ni!
♥ ♥ ♥
Stannade kvar en stund, de ville egentligen jag skulle sova kvar. O det hade jag gärna gjort men jag tänkte jag skulle passa på att sova ut lite hemma, plus att jag var osäker på maten till kissarna o hade mina mini-piller här hemma.
Nog för att jag inte har ngn användning för mini-pillrena nu, ho ho. Men man vet ju aldrig, onödigt o slarva ändå;)
Men jag stannade o pratade ett tag o plockade sedan syréner o kaprifol. Underbart:)
Pressade in allt i bilen o begav mig iväg. Kändes riktigt gött att tanka bilen rejält också.
Jag inser mer o mer friheten med körkort o bil. Så jädrans härligt att glida fram på käglan i halvmörkret, rutan nervevad så jag halvt som halvt kände blomdoften från sätet bredvid o den fuktiga sommardoften utifrån.
Fick sådana sommarkänslor blandat med nostalgi om somrar som varit. Eller snarare känslor jag haft somrar förr. Blir lite dejavú över det hela. Känner fragment av hur jag minns jag känt förr.
Bitterljuvt.
Men det gav ändå hopp. Badutflykter i sommarnatten senare denna sommar? Definitivt. Om jag så skall behöva åka själv så blir det så. Så härligt:}
Jag måste säga att jag trivs som fisken i vattnet att få planera ihop min tid. Nej det är inte optimalt egentligen då jag säkerligen inte kommer hinna med hälften jag skulle vilja, men jag gillar ju att hålla igång, o nu vet jag ju att jag verkligen måste prioritera min lediga tid. O då finns det nog faktiskt hopp om att jag faktiskt gör saker när jag kan o är ledig istället för att endast dega hemma o småsova hit o dit:)
Nästa vecka är planen att dra till Nora efter jobbet ngn dag o äntligen få fika med älskade Linda, hoppas damen kan bara.
♥
Sen ska jag sova hos päronen så jag hinner ströva runt med mor i skogen. Längtar verkligen.
♥
O får jag sen tillbaka på skatten nästa vecka ngngång(har hört rykten om att det är runt då det skall betalas ut, hoppas det stämmer:)så skall jag nog fanimej se till att unna mig ngt roligt. Eller så går det till bensincash, ho ho. Hm!
Men struntsamma. Jag kände en sådan otrolig nöjdhetskänsla i bilen hem iaf. O det kändes underbart.
Visst jag känner alltid av pusselbitarna som saknas o önskemål jag har som inte är uppnådda ännu, men för ett litet slag kände jag mig mer nöjd än på väldigt, väldigt länge. O det kändes fantastiskt.
Jag tror nästan att jag kände att saker o ting känns annorlunda... Det känns som en bra början på en ny period i mitt liv. Har saknat att jobba o få lön. O jag vet att jag kommer få ut bra cash här, det skadar ju definitivt inte heller. Även fast det bara är för några månader:) Jag gillar att ha ansvar. Jag gillar att veta att jag kommer kunna göra saker. OM jag vill.
Det är dock några saker jag skulle ändra om jag kunde... Som redan skrivet förut(som det mesta andra också;):
Mitt hjärta längtar ut.
- Fruktansvärt mycket.
Ja, faktiskt på både det ena o andra sättet faktiskt. Det jag kan ordna o kommer att fixa i veckan är just naturdelen. Jag ska sniffa blommor, mossa o bara vara för ett slag.
Få vara den jag är, där jag hör hemma.
O btw, varför får jag dumma ideér om att blondera mig från o till?
Jag orkar inte låta min naturliga färg komma av sig självt, tar ju evigheter för fasiken. O dessutom är det för mörkblondt - Ja, råttfärgat ofc;) Undrar om jag skulle passa i det, har ju haft det massvis förr, o jag tänker inte på det ljusaste varianten. Eller sure thing, vitaktigt skulle vara så jävla grymt, men snacka förstöra håret antar jag. Men inget sönderblekt eller gult, utan något... Lite Carrie-aktigt? Carre som i SATC då, givetvis. Mjae, tåls att fundera på. Tar ju sådan tid o det sliter ju så förgrömmat bara. Lite trist.
Känns som att en ny period i mitt liv är värd ngn slags förändring hos mig själv. En synlig sådan.
